Kallt...

En kyla brer ut sig över landet... och jag sitter ensam ikväll... under en filt... helt ensam. Om Du vore här...  Du sa att Du var kär i mig. Du sa att jag var söt. Det känns bra, även om Du inte menar det. Behöver den styrkan ibland för att orka. Den uppmärksamheten för att inte försvinna i tomma intet, i vardagens alla bekymmer.

Allt känns bättre nu, men det kommer nog en period i allas liv då de måste fundera över om de valt rätt... den tidpunkten är nu för mig. Kommer antagligen flera, men denna gäller kärleken. Är fortfarande ung och det är aldrig försent vad jag vet.



fallen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0